Två statliga kulturutredningar som beställts av Kulturdepartementet såg dagens ljus under måndagen. Av en händelse anspelar bägges titlar på vad jazzfolk gör när de jammar, eller på kanslisvenska: samspelar, samverkar. 142 och 160 sidor - RANK sammanfattar. 

Innehållet i den så kallade Plattformsutredningen, som RANK skrivit om tidigare, kan nu bekräftas: den institution som ska ersätta Rikskonserter föreslås bli en liten myndighet, kallad Statens Musikverk, med 25 mkr per år att använda för stöd till strategiska samarbetsprojekt. Huvudförslaget i utredningen, som har titeln "I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken", är att Statens musiksamlingar får ett utökat uppdrag att förutom att bevara kulturarvet också, som det skrivs, "främja framförandet av levande musik."

Plattformsutredningen föreslår följande:

- att den nya myndighetens roll blir att samordna, koordinera och fungera som serviceorgan och aktör i förhållande till musiklivet.
- att produktion av turnéer och konserter på central nivå läggs ned.
- att statens ansvar på musikområdet begränsas till att främja resurser, initativ och samverkansformer som finns i det fria musiklivet och på regional nivå, till exempel inom länsmusiken.
- att 25 miljoner kronor omfördelas till särskilt anslag för samarbetsprojekt i musiklivet av nationellt intresse. Beslut om fördelning bör skötas av en särskild nämnd, för att säkerställa systemets legitimitet i musiklivet.
- att EMS även fortsättningsvis ska drivas som en relativt självständig egen enhet, men inom ramen för myndigheten.
- att ansvaret för Caprice Records övergår till den nya myndigheten, framför allt gäller det backkatalogen.
- att myndigheten även kan ges uppdrag att ge ut noter och inspelningar av musik.
- att Rikskonserters tidigare medel för bland annat samarbeten med tonsättare, fria grupper och arrangörer skall hanteras av Kulturrådet.

Det andra statliga betänkandet kommer från Kultursamverkansutredningen (f d Portföljutredningen) och har titeln "Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet". Den är jämfört med Plattformsutredningen mindre detaljerad och betydligt mer kameral. Det hänger samman med uppdragets syfte, vilket är att presentera förslag till ny bidragsmodell som överlämnar ansvaret för kulturverksamheterna från staten till regionerna.

En nyckelformuering i utredningen är "regionala kulturplaner". Det innebär att respektive landsting ska ta fram 3-åriga regionala planer i, som det heter, "samverkan med länets kommuner och efter samråd med kulturlivet i länet och det civila samhället."

Kulturrådet får en ny och starkare roll i detta förslag som statens förhandlingspart gentemot regioner och landsting. Det är Kulturrådet som ska betala ut pengarna - när de har godkänt regionernas kulturplaner. Och det rör sig inte om småpotatis: 1, 2 miljarder kronor ska sippra ned från stat till regioner, varav merparten går till kulturinstitutioner.

Ensamutredaren Chris Heister, som i presentationen av sitt betänkande inte anknöt till bilden av en portfölj med fack utan snarare till en koffert som kan växa och byggas ut, inkluderar i den första fasen fyra regioner i processen med start 20 januari 2011: Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. Till dem vill hon infoga Norrbotten, som visat särskilt intresse för att hänga på. Enligt Heister ska det gamla och det nya bidragssystemet verka parallellt under en period, för att slutligen inkludera hela Sverige senast 2015.

Utredarna har haft många svåra nötter att knäcka, möljigen alltför många för att på den korta beredningstiden hinna med konkreta frågor, exempelvis hur nationell kulturpolitik ska fungera när pengarna förmedlas regionalt, eller hur staten ska sörja för konstnärlig kvalitet i ett splittrat regionssverige: "Vårt betänkande har som syfte att ge svar på dessa och andra frågor som är kopplade till införandet av en ny samverkansmodell. Det är däremot av praktiska skäl inte möjligt att i en utredning som denna i detalj föreskriva hur processen ska gå till. Vi har sett det som prioriterat att ange hur vi bedömer att de juridiska och ekonomiska ramarna bör se ut."

Utredningens  argument för att kulturpolitiken regionaliseras är, som de skriver, att värna utövare och publik: "Vår utgångspunkt är att ett ökat regionalt ansvar, en tydligare strategisk roll för staten och en minskad detaljreglering är till gagn för alla som skapar och tar del av kulturens många uttryck runt om i landet."

Ladda ned utredningarna här: 
Kultursamverkansutredningen
Plattformsutredningen